Isfolket m m

Att ha en fullständig titel på den här sidan skulle vara omöjligt. Den skulle vara så lång att den inte fick plats. Den här sidan handlar inte bara om Isfolket, utan om flera andra serier också. Alla skrivna av Margit Sandemo.

Vi börjar med den serie som gjorde henne mest känd för en stor publik:

Sagan om Isfolket

Berättelsen börjar år 1581, en senhöstdag i den norska staden Trondheim. Det är den dagen unga Silje möter alla dem som på olika sätt förändrar hennes liv. Hon tar hand om två små barn som hon kallar Sol och Dag, stöter på välborna fröken Charlotte, och får hjälp av Tengel av Isfolket som för henne till en kyrkomålares hem, där hon arbetar ett par månader som piga. P g a vänskapen med Tengel blir hon jagad av fogdens män för häxeri. Folket i Tröndelag vet att alla av Isfolket är häxor och trollkarlar, så Silje måste fly upp i den dolda dalen. Där gifter hon sig med Tengel och de är lyckliga tills fogdens män fyra år senare dyker upp och bränner ner hela dalen och dödar alla invånare, utom Tengels lilla familj, som lyckas fly.

Silje tar sig in till staden Trondheim och söker där upp fröken Charlotte, Dags egentliga mor. Tillsammans med henne reser den lilla familjen söderut till Gråstensholms socken. Charlotte bosätter sig på storgården och Tengels familj får en mindre gård i gåva. En gård de kallar för Lindallén. Familjen stannar i socknen under flera hundra år. Genom att Dag gifter sig med Tengels och Siljes dotter Liv ärver Isfolket Gråstensholm. De bygger också en till stor gård i närheten, Elistrand.

Bakgrunden till serien är påhittad till mesta delen. Det är en kamp mellan det goda - i form av Isfolket - och det onda - i form av deras odödlige stamfader Tengel den Onde. Den onde Tengel har nått fram till vad som kallas Livets källor och druckit av det Svarta vattnet. Han har blivit lovad evigt liv, rikedomar och makt över mänskligheten. För att lösa släkten från det gastkramande greppet från anfadern måste Isfolket finna det Klara vattnet och hälla det i krukan med det Svarta vattnet som finns nedgrävt någonstans i Isfolkets dal. Inte det lättaste när ingen vet var det är, och ingen kommer heller i närheten av det.

I serien dyker kända, historiska personer upp. Vad sägs om Christian IV av Danmark och Norge, hans hustru Kirsten Munk, deras dotter Leonora Christine som gifte sig med Corfitz Ulfeld, som förrådde Danmarks hemligheter till svenske kung Karl X Gustaf. Gustaf von Platen, som började byggandet av Göta Kanal nämns. Arvid M Posse, en gång svensk statsminister, är med i flera böcker. Till och med Hitler dyker upp som gubben i lådan.

Serien är 47 böcker lång, och avslutas 1960, då slutligen Den Utvalde ger sig i kast med sin livsuppgift.

Nästa serie i ordningen är:

Häxmästaren

Det är lite svårt att säga när Häxmästaren börjar, eftersom den har två parallella historier i första boken. Den ena handlar om flickan Tiril i början av 1700-talet i Bergen. Den andra handlar om Móri på Island år 1699, när han följer sin mor till domstinget för att dömas för häxeri.

År 1715 träffas de i samband med att Tiril rymmer hemifrån, och Móri bestämmer sig för att hjälpa henne mot dem som är ute efter hennes liv. Det visar sig att Tiril är fosterbarn i familjen hon har vuxit upp hos. Jakten på hennes riktiga mor tar henne, Móri, Erling (Tirils döda systers fästman) och Catherine (en utomstående som kallar sig för häxa) till Tivedens trolska skogar. När de är tillbaka i Christiania får de veta att Tirils mor, hertiginnan Theresa av Habsburg finns på slottet Akershus för en fest.

Efter festen ger sig Erling och Catherine av tillbaka till Bergen, och de nygifta Tiril och Móri följer Theresa till godset Theresenhof utanför Wien för att bo där.

Tiril och Móri får tre barn, Dolg, Villeman och Taran, de två yngre ganska vilda av sig. Den svarta hunden Nero har givits nästan evigt liv. Det är sagt att Dolg och Nero kommer dö samtidigt.

Seriens 15 böcker handlar om familjen och deras äventyr fram till 1746, då de går in genom vad som kallas för Portarna till en annan värld. Alla utom Móri och hans äldste son, Dolg.

Mitt i serien återknyts bekantskapen med Isfolket, som dyker upp som räddande änglar.

Den sista delen i trilogin är:

Legenden om Ljusets rike

Den här serien tar vid precis när Häxmästaren slutar 1746. Man får följa Móris familj när de tar sig till det mystiska Ljusets rike, och också deras förtvivlan när de inser att Móri och Dolg blev lämnade kvar. Det finns ingen väg tillbaka till den vanliga världen, så de kan inte komma tillbaka för att söka efter de saknade. De vet inte att Móri ligger begravd i en grav utan märke, levande, eller att Dolg befinner sig i alvernas värld på Island.

Den som till slut lyckas lösa de båda ur sin förtrollning är Marco av Isfolket, tillsammans med hans släktingar Nataniel, Ellen, Gabriel och Gabriels två döttrar Indra och Miranda. Året är då 1995. Tillsammans med Ellens och Nataniels sondotter Sassa och de flesta av Isfolkets förfäder går de alla genom en annan Port än den som användes på 1700-talet.

Nu börjar kampen för att rädda jorden på allvar. Än en gång blir Isfolket indraget i historien kring Livets källor. De måste ha det Klara vattnet för att få en brygd som kan hjälpa människorna att bli bättre, att inse hur allting hör ihop och att inget kan tas bort utan att allt kollapsar.

De 20 böckerna slutar år 2080 och det är slutet på historien om Isfolket och Häxmästaren.

De här tre serierna kan läsas var för sig, men jag skulle rekommendera att läsa dem i ordning för att få en mer enhetlig bild av vad som händer. Det är inte säkert att man uppfattar detaljerna i böckerna annars.

Samtidigt som Margit Sandemo skrev Sagan om Isfolket skrev hon också

Sandemoserien

Det här är en serie fristående noveller som inte har något med varandra att göra. Det är 40 kärleksromaner från olika tidsepoker.

Hon har också senare skrivit några kärleksromaner som inte ingår i serien.

Boken

Vi är inte ensamma

handlar om fenomenet våra följeslagare (skyddsänglar, fylgior, hjälpare) och är skriven lite som en antologi i ämnet. Den är uppbyggd kring brev Margit fick när hon efterfrågade olika historier i en veckotidning.

De svarta riddarna

Det här är berättelsen om ond bråd död i 25-års åldern för den förstfödde i varje generation från spanska inkvisitionens tid fram till nutid. Huvudintrigen handlar om ett år från det att Unni, Morten och Antonio börjar rota i sina förfäders liv. Unni är från början en utomstående, men på sin 21-års dag får hon den pergamentrulle som alla de förstfödda får på denna ödesdag. Hon blir mycket förvånad, eftersom hon har släktforskat tidigare och ingen i hennes släkt dog under sitt 26:e år. Med stöd av Antonios äldre bror, Jordi, kan hon acceptera att hennes föräldrar aldrig har berättat för henne att hon är adopterad.

Jordi skulle egentligen ha dött fyra år innan berättelsen börjar, men han har ingått en pakt med de svarta riddarna om att använda sitt liv till att lösa deras gåta, om han får fem extra år på sig. Han lever i en slags icke-existens - varken levande eller död - och får inte lov att binda någon till sig. Men ändå älskar han och Unni varandra, och har så gjort i många år. Fast Unni visste inte vem mannen hon träffat en gång och sedan aldrig glömt var.

Bakgrunden till berättelsen är dold i inkvisitionens tid och är inte lätt att reda ut, men med hjälp av många berättelser från flydda tider, främst från Jordis anfäder, lyckas de till slut pussla ihop det enorma pussel de fem svarta riddarna och deras kompanjon, häxan Urraca, har lämnat efter sig till eftervärlden.

Hennes sista serie är:

Trollrunor

Trollrunor handlar om, just det, trollrunor, trolldom, mystik. En gång för länge sedan vandrade alverna bland människorna, men flera hundra år innan serien börjar lade den så kallade Månhäxan en förbannelse över alla alver för att hämnas sin skam när mannen hon älskade blev förälskad i älvadrottningen. Endast älvadrottningens två barn med näcken finns kvar som ett vagt minne av en förgången tid. Näckens son, Vodja, blir i första boken tillfångatagen av Bogislav, härskaren i det lilla landet Hród. Han försökte också få tag på den lilla älvan Lesinka, Vodjas syster, men hon lyckas komma undan. Vodja försökte då förvandla kammarherrens dotter, Iliana, till sin systers avbild som tack för att hon gav honom mat.

Tillsammans med Bogislavs son Vatslav bestämmer hon sig för att rädda det lilla livet. De kommer i kontakt med den mystiska Vargaklanen och deras hund som beskyddar Lesinka. De blir tvungna att bege sig till Skåneland för att finna Vodja, som i sista stund blivit bortförd av Bogislav. Där finns också Vatslavs mors släkt på godset Gylleboda. Vatslav och Iliana måste byta namn när de kommer till Skåne, för deras riktiga namn är för krångliga. Vatslav tar sitt andra namn Ravn och Iliana byter till det mer skånska Ilona.

Som i alla Margit Sandemos böcker blir det många förvecklingar och sidohistorier som inte riktigt verkar höra till förrän man har läst hela serien. Då först kan man se sammanhanget.